Idag hackade tillvaron. Som om alla mina själslager hade hamnat huller om buller i min fysiska kropp, som definitivt inte var i samklang med den fysiska världen. Ljuden var för skarpa, vårljuset för överväldigande, vinden för kall, huden för känslig, lukterna för påträngande. Tiden betedde sig helt opålitligt, människorna på gatan och i affären var både läskiga och konstiga, och alla mina fina planer gick inte i lås och en hel massa fel saker hände. Jag ville verkligen bara gömma mig.
Bilen hamnade på verkstaden, det blev en lång promenad i solen med jobbiga småhundar som trasslade in sig i varandras koppel hela tiden eftersom den mest spännande doften alltid är på andra sidan vägen – fem gånger per 20 meter – och man måste kissa där den andra just kissat
Men också galet vacker fågelsång, en halvtimme på rygg i solgasset, många bra möten med rätt personer och helt fel men löjligt god mat.
Imorgon ska jag på 1-årskalas, och hoppas att tillvaron kan tänka sig vara lite mer smooth då….
Livet är galet spännande. Man vet ju aldrig hur det ska gå!
Lämna ett svar