Längtan

Fråga mig inte varför men jag har köpt mig ett begagnat tält som har plats för typ 6 personer, 9 om man gillar att trängas. Och så köpte jag en kamin också. Och nu har jag det intressanta problemet att jag inte har något bra ställe att sätta upp det så jag kan prova hur det funkar att bo i det längre än någon enstaka natt. Såvida jag inte ger mig ut i stora vilda skogen. Tältet väger 21 kg och kaminen typ 8-10. Ingen av mina vänner eller bekanta häromkring brinner för vildmarksliv hemmavid. Så, tja, varför gjorde jag på detta viset…?!?!

Just nu står tältet i R’s trädgård, på Musö. Jag stormtestar det, kan man säga. Kan redan nu dra slutsatsen att tältet nog trivs bättre i inlandsskogen än ute på vindpinad ö där dessutom en flock Highland Cattle strövar fritt (därav att det står i hans trädgård, som är inhägnad).

Det var jobbigt att resa tältet i stormbyarna. Det rök in jättemycket när jag eldade första gången. Inatt kunde jag inte sova för jag var orolig att tältet skulle blåsa sönder. Och då sov jag alltså ändå inomhus. Nu på morgonen gick det däremot bra att elda. Nu är det bastuhydda och jag njuter av första koppen tältkokat te.

Jag har ingen inredning. Vet inte om jag ska ta ner tältet idag och flytta det till någon ännu ej upptäckt superglänta. Det snurrar i huvudet av alla om, och men, är du helt galen eller?…. Allt är kaos.

Men jag har roligt. Jag längtar. Efter att testa mina gränser, att misslyckas, försöka igen och kanske lyckas. Med Något, men Vad – det vet jag inget om, jag har inga Planer. Bara denna längtan. Ut.

Och förra gången jag drabbades av sådant, så blev jag med båt. Och det ledde ju till något gott ändå, så jag litar på känslan ❤️?