… som äter upp mina dagar. Jag älskar det. Jag börjar bli en smula trött på det. Jag lär mig av det. Jag njuter av det. Det är så häftigt!
Hur kan man annat än älska dessa söta små kryp? Även om de orsakar jobb, jobb och mera jobb?
Mina fingertoppar har spruckit av ständigt golvtvättande, trastvättande, handdukstvättande och lakanstvättande. Mina knän ömmar för jag kryper ständigt runt på alla fyra som ett litet barn. Mina känsliga doftorgan är överstimulerade och tror sig känna lukten av kiss, bajs och gömda köttslamsor precis överallt. Hjärnan går på högvarv för jag försöker hitta på nya roliga utmaningar för valparna varje dag. Öronen gnisselvisslar pga av det enerverande höga skallet de små numera ger ifrån sig. Mina golv har aldrig varit så rena som nu när de är så smutsiga. Både katten Flisan och mamma Tess har börjat fälla sin vinterpäls, och valparna har tillgång till nästan hela lägenheten, så jag håller igång…
Jag kunde inte få det bättre. Det här är faktiskt mycket roligare än jag kunde föreställa mig! Men lite i smyg så ser jag ändå fram emot att de blir sålda, en efter en…. Vilket inte kommer hindra mig från att gråta floder när de åker. Usch och fy så sorgligt. Men jag, och Tess, kommer nog pusta ut och njuta av lugnet sen… 🙂
Tillbaka in efter varit ute i snön 🙂
Somnade tvärt på hallmattan efter superpigg lek i 30 minuter
Tycker inte alls hon är söt… inte alls…
Lämna ett svar