”Programmet är avslutat”, sa rösten, så högt och klart och oåterkalleligt att jag vaknade ur drömmen och satte mig käpprakt upp. Och ja, det stämde. Programmet var faktiskt avslutat. Borta. Tystnaden var öronbedövande. Ingen sorg, ingen deppighet, inget obehag, ingen … Continued
Det påstås inom allt fler kretsar att det är dags nu. Att tala sin sanning. Att bidra till väven med sin tråd. Att kliva in i kören och sjunga sin stämma. Inte för att norpa åt sig solostämman, inte för … Continued
Ok. Here it goes. Jag är rädd, jag har alltid varit rädd. Jag är så genomrädd att jag har försökt inbilla mig hela livet att jag inte är det. Istället har jag arbetat upp olika strategier som alla haft det … Continued
Igår var en hemsk dag. Oförmågan nådde all time high. Söndagar är snickardagar (liksom tisdagar och onsdagar, för då har M tid att jobba med), och jag var så stolt över min toaletthjälteinsats dagen innan. Trodde det kunde bli en … Continued
Veckorna glider förbi, snabbt, förvirrat, obönhörligt. Jag tampas med tillvarons alla aspekter, påhejad av små vardagliga lyckopärlor som uppstår här och var i livsflödet. De där pärlorna är viktiga, de får mig att hålla näsan över ytan. Idag formades en … Continued
Solen och fåglarna kvittrar ikapp, så skönt. Det är vår i luften, jag tackar av hela mitt hjärta för denna naturens trösterika påminnelse att inget tillstånd varar för evigt. Trots att det har känts så när gråvädret och kallvindarna speglat … Continued
