på gränsen mellan
vetande och
vet ande
behövdes inga undanflykter
det var bara att kliva
dikesbrett
rakt ut i osannolikheten
mina oklara ögon
greppade förvånat
honungsdoften
utan en blinkning
vi andades i takt
med insekternas hunger
varje nerv
fann sin bana
mina knän blev leriga
och blöta
precis som gudinnan
förutspått
Lämna ett svar