S\u00e5 kom d\u00e5 \u00e4ntligen en stilla och solig torsdag. Jag hade v\u00e4ntat p\u00e5 detta, ville f\u00e5 upp masten n\u00e5gon g\u00e5ng. Onsdagen hade jag varit i Uddevalla f\u00f6r en visit hos RiggOlle som gjorde tre nya snygga stag \u00e5t mig, samt bj\u00f6d p\u00e5 en hel massa intressanta samtal. RiggOlle kan allt som har med vajer och stag att g\u00f6ra, han har varit i yrket i evigheters evighet. Nuf\u00f6rtiden \u00e4gnar han sig mest \u00e5t scenjobb, men oj vad han visste mycket om b\u00e5triggning… Man grips av en s\u00e4rskilt h\u00f6gtidlig v\u00f6rdnad n\u00e4r man m\u00f6ter en hantverksm\u00e4stare…. Vilken kunskapsbank!<\/p>\n
Planen var att f\u00e5 upp masten under torsdagen, efter att f\u00f6rst eventuellt ha seglat med en betalande kund i Perlan p\u00e5 f\u00f6rmiddagen.<\/p>\n
Det var f\u00f6r m\u00e5nga planer. <\/p>\n
Hj\u00e4rnan har nu tagit time-out ordentligt. Jag kan inte planera l\u00e4ngre. Inte t\u00e4nka. Jag hade t\u00e4nkt handla lite p\u00e5 Torp n\u00e4r jag \u00e4nd\u00e5 \u00e5kte till Uddevalla; saker som stod p\u00e5 min b\u00e5t-lista, men n\u00e4r stagen var klara flydde jag hem, raka sp\u00e5ret. Det \u00e4r s\u00e5 otroligt m\u00e4rkligt, den d\u00e4r k\u00e4nslan av panik som kommer sig av att hj\u00e4rnan tycks sluta fungera. Sinnena sviktar liksom, och att k\u00f6ra bil, som jag alltid \u00e4lskat och haft l\u00e4tt f\u00f6r, \u00e4r en pl\u00e5ga. Det k\u00e4nns som om min tidsuppfattning f\u00f6rvrids; att blicka ner p\u00e5 instrumentpanelen, som borde ta en br\u00e5kdels sekund, tar evigheter, och det blir n\u00e4stan som om jag ”f\u00f6rsvunnit” den stunden jag inte haft blicken stadigt p\u00e5 v\u00e4gen. Som om allt svajar i flera minuter. Fast det g\u00f6r det ju inte, det bara k\u00e4nns s\u00e5.<\/p>\n
Sen kommer jag hem, g\u00e5r ut i skogen med Tess f\u00f6r att tanka kraft, men i onsdags hj\u00e4lpte det inte alls. Allt var avst\u00e4ngt. Jag r\u00f6r mig, talar, och ser antagligen r\u00e4tt ok ut, men det \u00e4r autopiloten som \u00e4r ig\u00e5ng. S\u00e5 fort jag st\u00e4lls inf\u00f6r en tanken\u00f6t, ett beslut, ett val – d\u00e5 finns det liksom inget att f\u00e4sta tanketr\u00e5darna p\u00e5. <\/p>\n
Torsdagen kom, Richard gjorde kindbackar och fixade tappen p\u00e5 masten och sedan var det kv\u00e4ll och vi \u00e5t h\u00f6gtidlig middag med tv\u00e5 f\u00f6delsedagsbarn. <\/p>\n
Fredagen kom regnet och Birger for tillbaka till \u00f6stkusten. <\/p>\n
Jag fick ge upp och ladda inf\u00f6r n\u00e4sta v\u00e4derlucka. <\/p>\n
Masten kapades 50cm. S\u00e5 h\u00e4r blir resultatet n\u00e4r en instrumentbyggare kapar. Noga ska det vara. Pricken i fj\u00e4rran \u00e4r Inge, Birgers b\u00e5t. <\/p>\n Kindbackar med alternativt utseende. Att splitsa var lagom hj\u00e4rngymnastik. Dessa tampar ska sp\u00e4nna stagen sedan. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/www.bruin.se\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/IMG_7878.jpg\")
<\/a><\/p>\n
\n<\/a> <\/p>\n
\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n
\n<\/a><\/p>\n